Flytt från landsbygden

Finland var tidigare ett jordbruksland som upplevde en väldig strukturförändring som inleddes på 1950-talets slut. Arbetet på landsbygden minskade då jordbruket blev maskinellt och alla inte längre kunde sysselsättas. I behov av jobb sökte man arbete från städer och andra länder, speciellt från Sverige. Flera förflyttade sig till städer för att studera. 

Nils Westermarcks kommitté i början av 1960-talet varnade för kommande överskottet av arbetskraft, men av politiska orsaker begravdes kommitténs radikala förslag. Då Finlands landsbygdsparti FLP i ledning av Veikko Vennamo vann stort i riksdagsvalen 1970, delvist med landsbygdsbefolkningens nöd, tog även andra partier initiativ till att förbättra landsbygdens levnadsstandarder. Vid mitten av 1970 dämpade flyttrörelsen från landsbygden då de ledande partierna och speciellt Centern drev stark regionalpolitik. Samtidigt konstruerades ett välfärdssamhälle som under 2000-talet har kraftigt avvecklats.