1930-talet inleddes med världsomfattande ekonomisk depression, som påverkade avsevärt även Finlands ekonomi. Lågkonjunkturen gav sig till synes i vårt land främst genom lantgårdarnas tvångsauktioner och mindre som konkurser eller börskursernas fall. Den strama ekonomin gav upphov till högerextremistiskt tänkande som i Finland uppenbarade sig som Lapporörelsens uppväxt och etablering: varken tyska nationalsocialismen eller italienska fascismen fick speciellt mycket anhängare. I slutändan fick extrema högern inte den position den ansåg sig vara förtjänt av, och landet förblev en demokrati. 

Kulturlivet under decenniet var aktivt. Fackelbärarna provocerade med sina tal och handlingar, filmens stjärnkultur var i sin guldålder och biografverksamheten var vital. Efter förbudslaget öppnade alkoholaffärer i Finlands största städer, vilket skapade ett livligt restaurangliv när alkohol igen kunde säljas lagligt. 

Funktionalismen fick särskild uppskattning inom arkitektur, vilket gav sig till synes i kooperativa rörelsens byggproduktion. Mot slutet av årtiondet förbättrades Finlands ekonomi, industrialiseringen stärktes och blev mångsidigt och Finland som ett turistmål betraktades som somrigt, vacker och soligt. Under decenniet var Finland en av sportens stormakter, och imponerande gymnastikföreställningar med tusentals deltagare framkallade en känsla av samhörighet och ett mäktigt folk. 

Under de sista åren av decenniet försämrades stämningen i Europa. Extremiströrelserna steg till makten eller fick fotfäste i flera länder, och förföljelserna började exempelvis i det nationalsocialistiska Tyskland. 

Man strävade för att förhindra ett nytt krig genom att vika sig för Tysklands områdeskrav, men det var inte nog: i augusti 1939 knöt Tyskland en nonaggressionspakt med Sovjetunionen, vilket gav upphov till ett nytt storkrig i september samma år. För Finlands del inleddes kriget med Sovjetunionens angrepp 30.11.1939 och decenniet avslutades dramatiskt.