Från storfurstendöme till republik

1910-talet präglades av betydande förändringar för Finland och för flera andra länder i Europa. Näringslivet och tillväxten blomstrade i början av decenniet fram till dagen då serbiska nationalister 28.6.1914 avlossade skott mot tronarvingen av Österrike-Ungern i Sarajevo. Tack vare de europeiska ländernas allians drogs så gott som hela kontinenten med i ett fyraårigt storkrig. Kriget minns vi framförallt för de flera långt utdragna och onödiga slagen som bidrog till en stor mängd krigsförluster. Finland deltog i kriget som en del av Tsarryssland även om det inte fördes krig i landet. Istället deltog finländare i kriget som en del av den ryska armén på olika håll i Östeuropa. 

Den andra förtrycksperioden och det påföljande storkriget eggade nationalisternas tankar om ett självständigt Finland. Det skapades ett hemligt etappnätverk genom landet och via den sändes unga finska nationalister till Tyskland för en militärutbildning. Dessa unga män bildade jägarrörelsen och fick en central roll i Finlands inbördeskrig som utbildare av män i den vita armén. Samtidigt som gruppen på tvåhundra unga nationalister befann sig i Tyskland var Ryssland i slutet av sitt envälde efter ett misslyckat världskrig. Under revolutionen den 12:e februari 1917 tvingades den sista kejsaren Nikolai II avsäga sig tronen och landet fick en tillfällig regering. Trots detta lugnade sig inte situationen och i oktober var det dags för nästa revolution där bolsjevikerna fick makten. Direkt efter började även arbetarbefolkningen i Finland visa sin styrka, vilket ledde till storstrejken i november 1917. 

Efter en omröstning den 6:e december beslutade Finlands lantdag att utropa Finland som en självständig nationalstat. Nyhetsinslagen om beslutet var få och anspråkslösa, och således väckte händelsen inga stora reaktioner bland någon av landets folkgrupper. Finland var tvungen att böja sig och söka erkännande av Sovjetryssland vars ledare Vladimir Lenin erkände utan tvekan Finlands självständighet den sista december 1917, vilket efterföljdes av en mängd erkännanden från andra länder. Självständigheten firades inte länge innan inbördeskriget 1918 började i slutet av januari. Medlemmar av det röda gardet hissade en röd lanterna i tornet av Folkets hus i Helsingfors och påbörjade revolutionen, samtidigt som de vita skyddskårerna gick till anfall mot de ryska garnisonerna i Österbotten och Karelen. Frontlinjen gick genom södra Finland och efter tre månader av krig och dess följder dog över 36 000 finländare i strider, godtyckliga avrättningar och slutligen i fånglägrens usla omständigheter. Svinhufvuds senat, eller Finlands regering förklarade Finland självständigt 4.12.1917.