Lotta Svärd

 

Lottornas betydelse under de första årtionden av den självständiga Finland kan inte förbises, inte minst då kring 100 000 kvinnor tillhörde frivilligorganisationen i slutet av 1930-talet. Kvinnorna ansåg Lotta Svärds verksamhet innebära deltagande i fosterlandets förstärkning och att vara en ansvarstagande medborgare. 

Kvinnorna i Lotta Svärd skötte kantiner och hjälpte till även efter kriget under fredstid. Då skyddskårerna arrangerade ett stort evenemang deltog för det mesta också lottorna. Organisationen Lotta Svärd indelades i fyra sektioner varav alla hade egna ansvarsområden. Sektionernas funktion framkommer i deras namn: sanitets-, fältköks-, utrustnings- samt kansli- och insamlingssektionen.  

Under vinter- och fortsättningskriget var lottornas engagemang värdefullt. Lottorna skötte om fältköken, arbetade som sjukskötare vid sidan av läkarna och tog hand om invalider och föräldralösa krigsbarn. Många av medlemmarna i Lotta Svärd skötte underhålls- och luftbevakningsuppgifter i försvarsmakten, vilka sköttes av manliga soldater i andra länder, så finländska män kunde frigöras till krigiska värv i det fåtaliga Finland. Efter kriget upplöstes organisationen då den ansågs strida mot vapenstilleståndsavtalet.